Den sista resenären

Dom sista veckorna har gått så snabbt och Annies 2 månader är över. Det är verkligen helt otroligt hur nära man kan komma någon. Vi har gjort allt ifrån en helvetes resa genom landet till att pyssla och baka chokladbollar med barnen(en hit kan jag säga !) Precis som när Sofie åkte känner jag sådan tacksamhet och glädje till Annie , vi har haft det underbart och gått igenom väldigt mycket. Är glad att få ha lärt känna dig Annie och jag vet vi kommer ses snart igen!

IMG_9491

Förra och sista riktiga helgen med Annie spenderade vi i Cape Coast med våra nyfunna vänner Madde och Junior som är här från linköpings universitet för att bygga ett vindkraftverk till skolan som ett back-up system när det är light off. Först blev det en liten runda till cape coast castle som jag och Frank bojkotta då vi redan varit där så det blev lite present jakt från våra sida. Efter några timmar i solen var vi klara och dags för det som jag längtat efter : krokodilfarm. Till min besvikelse var krokodilfarmen inte så jätterolig. Vi fick se EN på nära håll och dom andra låg mest i vattnet någonstans och flöt så det blev inte så spännande som jag förväntat mig. På vägen ut med bilen råkar vi av misstag se en skylt för en strutsfarm och jag och Junior är på direkt! Stället var väl inte direkt mycket att se, på en liten äng stod ca 6 strutsar i en inhägnad och strosade. Helt enorma va dom och jag nöjde mig med att mata dom på avstånd med en lång gren. Men sen fick ju alla för sig att dom skulle klappa dessa enorma fåglar och jag kunde inte vara sämre. Kan berätta att jag höll på att kissa på mig ett antal gånger innan jag vågade mig fram , men växte några decimeter när jag väl lyckats. Efter det blev det att köra hem och som vanligt när man är vita och civilare i personbil så blev vi såklart stoppade femte gången på en dag! VM-finalen väntade hemma och mitt tålamod var inte på topp. Efter 45 min kom vi äntligen iväg och vi slapp ta till drastiska medel som madde föreslagit : svenskt flashande, inte direkt lockande!

DSCN0619

DSCN0581

Nu har jag 2 veckor kvar på Great Andoh och det är blandade känslor. Att det snart har gått 6 månader är så svårt att förstå. Samtidigt som jag har hemlängtan och vill se min kära familj så vill jag inte lämna kärleken och miljön i Ghana. Nästa vecka börjar slut tentorna för barnen vilket betyder en relativt lugn vecka följt av en fullspäckad vecka med rättning. Jag ska passa på att njuta så mycket jag kan för vem vet när jag kommer tillbaka nästa gång. Njut av slutet på sommaren allihopa och läs gärna det sista inlägget som kommer om två veckor som tar mig tillbaka till hur allt börja för min del!

Massa kärlek!

One thought on “Den sista resenären

Kommentera