ALL ÄRA TILL EMELIE KANTER!

Idag är det Emelies födelsedag så tänkte dedikera ett inlägg till henne. Att beskriva emelie är inte lätt, hon är så mycket på samma gång. Hemma i Sverige är Emelie en hårt arbetande tjej, men så fort hon sätter sin fot i Ghana så tar hon på sig vissa andra roller. Här nere blir hon mamma, föreståndare, skolans sugarmommy som vi kallarar henne på skoj ibland. Roller som inte är så lätta. Tänk själv att vara chef till 22 lärare, mamma till 75 barn och då samtidigt försöka försörja nästan 100 personer varje månad genom att jobba hela tiden både genom att själv samla pengar men även genom att hitta sponsorer och månadsgivare så att verksamheten fortsätter, vilket kanske inte alltid ses som en Självklartet. Ni som klagar på att jobba 8-17 släng er i väggen för det är rena lyxen ska jag säga.

Jag har spenderat nästan 2 månader med Emelie nu, och oj oj vilken drivkraft bruden har. Hon kan spendera 24 timmar på sjukhuset utan sömn för att sen komma hem och fortsätta med att jobba då hon har en deadline som många andra, men inte klagar hon för det, hon vet att förr eller senare så blir det lite lugnare och håller ut in i det sista till alla tjugoelva problem som uppstår under en dag är lösta. Emelie är varm och härlig mot alla i sin omgivning och sätter 9 av 10 gånger andra framför sig själv, vilket många i dagens samhälle inte kan. Man får en helt ny uppfattningen på saker och ting och man granskar sig själv många gånger.

Ända sen jag kommit hit har Emelie tagit hand om mig på ett underbart sätt vi har filmkvällar, shopping rundor och hon visar mig olika stränder samt tar med mig på många saker hon inte är obligerad till att ta med mig på. Många kvällar skrattar vi och pratar tills tårarna rinner och tiden flyger iväg. jag är så glad att Emelie och jag är lika på så många punkter som gjort att vi klickat så bra. Vissa dagar är hemlängtan enorm och då är det så skönt att få följa med denna härligt göteborgska brud till Stranden och bara få prata av sig samt lära sig så mycket då Emelie har varit med om otroliga saker lätta som tuffa. Jag beundrar verkligen Emelie i alla lägen, hon är fylld av motivation, kärlek, drivkraft och en jäkel på att klara sig utan sömn! Varje dag hjälper hon denna skola och dessa barnen till en bättre framtid, ett enormt uppdrag som inte alltid är så lätt. Det är ett helt annat land med en annan kultur vilket betyder nya och annorlunda problem som ges till Emelie hela tiden.

Man måste förstå att vara vit i Ghana är inte lätt, det sätter en enorm press på en. En press jag har fått känna på och finner väldigt krävande. Alla tror man är rik och kan lösa deras problem hur som helst och kräver gärna saker av en precis som det vore en självklarhet. Men i varje roll Emelie tar på sig vare det sig är mamma, föreståndare eller vägledare till mig så ger hon inte upp utan ser det bästa i allt. Om jag någon gång får hälften av den drivkraft och motivation som Emelie har så kan jag skatta mig lycklig för hon är då grym. ALL ÄRA TILL EMELIE KANTER! !

20140314_165151

tackar Gud för lyxmilkshakes och hamburgare!

Dom senaste 4 veckorna sÃ¥ har jag observerat i skolan för att fÃ¥ lite hum om hur det gÃ¥r till i klasserna, vilka ämnen dom har och hur lÃ¥ngt dom kommit i vissa ämnen. NÃ¥gra av ämnena jag inte känner igen är ”Religion and moral education ”, ”basic design technology” och ”ICT” som är som datakunskap. Men det ämnet jag föll direkt för och som var mitt absolut bästa ämne i skolan var matten. Dom ligger väldigt mycket före den svenska skolplanen i vissa delar där och det vi gjorde under gymnasiet börjar dom redan pÃ¥ i 8:an här. Jag tänkte direkt ” här vill jag hjälpa till” . Nu har jag haft min första veckan som matte assistent till Madam Deborah och det har varit underbart, jag har gjort allt frÃ¥n att rätta examensarbete till vanliga klasstest till att hjälpa till i klassrummet för att underlätta och effektivisera arbetet. Här har dom inte samma lyx som hemma i Sverige, alla har inte varsin mattebok, linjal eller passare, sÃ¥ allt skrivs för hand och mÃ¥ste kopieras frÃ¥n tavlan vilket tar en väldans tid och att ta hem och jobba med nÃ¥got är inte alltid sÃ¥ lätt utan bok. SÃ¥ genom att hjälpa till med rättning och annat sÃ¥ har nu Deborah mer tid över till att faktiskt undervisa barnen och behöver inte lägga majoriteten av lektionerna pÃ¥ att rätta och skriva massa saker pÃ¥ tavlan.

Fredagen spenderades i skolan på förmiddagen och eftermiddagen följde vi med dom stora Killarna på fotbolls match i bushen vilket var ett äventyr. Bara att ta sig dit är livsfarligt. Vi sitter ungefär 22 personer i en buss som tar 12 , utan bälte och på vägarna finns det inte alltid två filer, javisst leker man med döden lite ibland men oftast är vi väldigt säkra . Matchen var lång och sådär spännande, laget som killarna mötte var mycket mer sammansvetsade och visste precis var dom hade varandra medan vårat lag kämpade med markeringarna och förlorade tillslut på det. Efter att ha lagt nästan 4 timmar på matchen var jag och Emelie helt slutkörda och vrål hungriga och bestämde oss avsluta dagen med att köpa fried Rice with chicken vilket är Såååå gott!

Lördagen blev superlugn, låg mesta delen av dagen i sängen då värmen höll på att ta död på mig och var helt besatt av takfläkten. Det blev även några samtal hem med lite tårar då hemlängtan kröp sig på, men efter lugnande och peppande ord av föräldrarna så försvann snart allt salt från kinderna. Allt är väldigt roligt och nytt här nere men ibland saknar man små detaljer som man inte uppskattat lika mycket hemma, som att ha någon att äta kvällsmaten med eller att ha någon att säga godnatt till på kvällarna. Ibland vill man bara göra något enkelt som att gå och handla eller kanske fika någonstans men såna aktiviteter tar timmar och måste planeras innan och därför gör man inte dom lika ofta.

Söndagen spenderades på 5 stjärniga Labadi Beach Resort i huvudstaden Accra. Emelie behövde trådlöst internet för att kunna jobba och vi passade på att unna oss samtidigt med go mat som grillade hamburgare och chokladmilkshake. Jag vet, varför välja hamburgare på hotell när vi äter det så ofta hemma i Sverige? Men här är det verkligen lyx i Ghana och jag behövde verkligen det efter att ha ätit köttfärssås med lite grönsaker i , i sju dagar i sträck, då är banne med vad som helst lyx. Termometern stod på 32 grader i skuggan vilket betyder minst 40 grader i solen så jag och Emelie smörjde in oss för att sedan kunna grilla oss själva, vilket vi tyvärr gjorde lite för mycket.. Det blev 7 himmelska timmar med sol och bad i poolen samt lite själv-peeling med sandskrubbning på myggbetten i havet. Kvällen kom snabbt och solen satte snabbt sina spår och jag välkomnade sömnen med öppna armar.

så mycket på så lite tid

Dom senaste dagarna har varit väldigt intensiva och vi har hunnit med hur mycket som helst. I torsdags var det Ghanas Independence Day vilket är en av dom största dagarna i Ghana. Alla skolor i hela Ghana samlas ute pÃ¥ gatorna och marscherar och Great Andoh har tränat pÃ¥ detta ända sen jag anlände till Ghana. Barnen har tränat i flera timmar i den heta solen vilket jag beundrar dom för! PÃ¥ självaste dagen gick jag upp tidigt dÃ¥ man aldrig riktigt kan vara säker pÃ¥ tiden här nere…Jag och Emelie anlände till eventets plats lite över nio och fick reda pÃ¥ att det ännu inte börjat (ingen överraskning direkt). Vi bestämde oss för att ta en runda till banken innan och for iväg. PÃ¥ vägen tillbaka började soliga Ghana se mörkare och mörkare ut och jag och Emelie fasade för det värsta; regn… När vi väl var tillbaka sÃ¥g vi att dom redan börjat och vi skyndade oss ut ur bilen. PÃ¥ tvÃ¥ röda öppnade sig himlen och regnet flög som pistolskott och inom ett par minuter var jag blöt in till underkläderna och till min fasa sÃ¥ hade jag valt fel kläder. Min klänning som bara nÃ¥gon minut innan var fint beige var nu alldeles mörk och GENOMSKINLIG. .jag lyckades pricka rätt igen. Som tur var räddade Emelie mig genom att snabbt vira hennes scarf runt om mig. Vattnet fortsatte att ösa ner och snart var hela platsen lätt översvämmad men vi gav oss inte, vi stod troget kvar och tittade pÃ¥ när barnen trotsade vädret. Vad som skulle blivit en lÃ¥ng och härlig dag slutade som filmkväll dÃ¥ det fortsatte att regna i nästan Ã¥tta timmar. PÃ¥ fredagen skulle det fortsätta att regna men som tur var tittade solen fram tidigt och det blev fort varmt. Just idag hade ett av hotellen i närheten ordnat ett event för barn med artister, danstävlingar, eating competitions osv. Vi var plats och redo vid lunchtid och barnen var super exalterade. Jag hann in och ta ett varv runt ”scenen” med barnen innan ”programledaren” fick syn pÃ¥ mig och plötsligt var jag the main attraction och han ville jag skulle dansa för 300 ungar…hell no! Efter mycket daltande drog jag upp mina elever samt en av mina kollegor Frank som stod och skratta och vi dansade lite sÃ¥ jag skulle slippa dom resten av dagen men icke sÃ¥ nicke. Dom sprang runt en nästan hela dagen med kameror för att ta bilder och filma dom ”vita tjejerna”, jag kände mig som en apa pÃ¥ ett zoo.. Dagen blev lÃ¥ng och vi var inte hemma förrän sent pÃ¥ kvällen och jag deckade direkt när jag kom innanför dörren. PÃ¥ lördagen var det dags för samma sak fast för dom äldre barnen. Vi körde i tid och var framme lite efter tio dÃ¥ det började men eftersom det är Ghana sÃ¥ fÃ¥r man lägga pÃ¥ nÃ¥gra timmar. Jag hann knappt sätta mig ner under parasollet innan en kille i 18 Ã¥rs Ã¥ldern sätter sig bredvid mig och börjar frÃ¥ga och halvt stöta pÃ¥ mig tills han kommer till en punkt dÃ¥ jag börjar bli irriterad ”please take me to sweden” , vilket jag förklarar kan bli svÃ¥rt dÃ¥ det är väldigt dyrt men har han pengarna sÃ¥ kan han Ã¥ka. ”but you are rich you have millions” eeh verkligen inte, när detta inte funka börjar han frÃ¥ga om pengar till mat och dÃ¥ blir jag riktigt irriterad, pojken ser ut som vilken tonÃ¥ring som helst och klär sig snyggt och redigt vilket indikerar att han kan köpa sin egen mat. När han sen märker min irritation sÃ¥ försöker han rädda situationen genom att ge mig en komplimang ”I like your nose!” . Jag och Emelie brister ut i gapskratt och grabben ser genast förvirrad ut och lämnar oss, tack Ã¥ lov! Äntligen lite lugn och ro tänkte vi, men oj sÃ¥ fel. Bara nÃ¥n stund senare kommer förestÃ¥ndaren för eventet fram och vill att vi sätter oss vid nÃ¥gon slags hedersplats vilket vi insisterar pÃ¥ att det inte är nödvändigt. DÃ¥ menar mannen pÃ¥ att det är det visst och berättar att han även ringt tidningen och berättat att vi är där. Att ha en lugn dag utan att nÃ¥gon är pÃ¥ en är helt hopplöst i Ghana.. Resten av dagen försökte jag och Emelie att njuta av eventet samtidigt som vi försökte undvika bilder och videokamror.. Helt otroligt. Ghaneserna har dÃ¥ inga gränser. Söndagen blev en härlig vilodag med mycket sömn och inga aktiviteter alls, jag gjorde sÃ¥ lite som möjligt dÃ¥ jag sovit ytterst lite dom senaste dagarna pga värmen och vÃ¥ra eländiga vakthundar som börjar yla 4 pÃ¥ morgonen. Jag och Emelie har satt ett pris pÃ¥ deras huvud men ännu ingen som nappat. .